Många frilansande vetenskapsjournalister tar andra uppdrag än rent journalistiska, såsom informationstexter för universitet och myndigheter eller content marketing för kundtidningar.

29 januari ordnade SMVJ en medlemskväll om vilka intressekonflikter som kan uppstå och om det finns uppdrag som kan äventyra vår trovärdighet som journalister.

I panelen fanns Gert Lundstedt, ordförande i Frilans Riks och Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, Lena Loheim Kangevik, vd och ägare av kommunikationsbyrån Bee Production, och Thomas Heldmark, frilansande samhälls- och vetenskapsjournalist. Patrik Hadenius, vd för Utgivarna, fungerade som moderator.

Ämnet väckte uppenbarligen mångas intresse och det blev en livlig och givande diskussion. Här följer ett axplock av det som sades under kvällen:

Gert Lundstedt, journalist

• många av Frilans Riks 1700 medlemmar tar även andra än journalistiska uppdrag och SJF välkomnar numera även dem som har ”andra redaktionella arbetsuppgifter” utöver journalistik, men alla ska följa förbundets yrkesetiska regler och känna till vad man inte kan göra som journalist.
• den första av reglerna lyder: ta inte emot journalistiska uppdrag av personer utanför en redaktionell ledning, vilket innebär att den ansvariga utgivaren ska vara journalist, journalistiken bygga på de pressetiska och yrkesetiska reglerna och produktens innehåll bygga på en journalistisk värdering (inte t ex ett kommersiellt eller en organisations intresse)
• uppdrag från till exempel universitets eller myndigheters kommunikationsavdelningar utgör alltså inte journalistik, utan information, men gränsdragningarna är ibland svåra
• det finns inga färdiga svar på vilka icke-journalistiska redaktionella uppdrag som är okej, men tänk på vem som ger uppdraget, var transparent med vilka uppdrag du har och diskutera de här frågorna med dig själv och dina kollegor, för att vässa den inre kompassen
• vi behöver försvara journalistiken som en viktig del av demokratin, speciellt i dessa tider då politiska krafter försöker urholka förtroendet för journalistiken

Lena Loheim, journalist som numera arbetar enbart med content

• content innebär ett kommunikationsuppdrag med en tydlig avsändare och ett tydligt syfte: ofta arbetar man för ett företags eller en organisations egna medier, för att hjälpa uppdragsgivaren att skapa innehåll som kunderna vill ta del av
• för henne innebar det en lättnad att gå från frilansjournalistik till content tack var tydligheten, men contentbranschen har gått över styr: medierna försöker idag locka till sig företag som kan ge pengar och urholkar då sin trovärdighet, det enda värde man har
• är emot s.k. native-material, dvs annonser skrivna av företag som ser ut som redaktionella artiklar, eftersom publiken kan ha svårt att skilja på de olika typerna av material
• transparens om vilka uppdrag man har är viktigt för att bevara sin trovärdighet

Thomas Heldmark, journalist som också tar informatörsuppdrag

• gör samhälls- och vetenskapsjournalistik för olika tidningar och Sveriges Radio samt skriver samhällsinformation för myndigheter, forskningsstiftelser och -institut: ser det som två olika yrken som går att hålla isär
• om han är upphandlad av en myndighet vill han inte bevaka den myndighetens verksamhet för en journalistisk uppdragsgivare
• men har ibland på informationsuppdrag hittat nyheter som han erbjudit journalistiska uppdragsgivare: oftast fått ja, i något fall nej
• viktigt att vara transparent gentemot uppdragsgivarna om vilka andra uppdrag man har

 Kommentarer från publiken

• det är inte hantverket eller formen som skiljer journalistik från information eller content, utan formella kriterier, såsom en publicistisk ansvarig utgivare och journalistisk värdering i valet av innehåll
• journalistens personliga argument, till exempel känslan att man är fri som journalist, räcker alltså inte som garanti för journalistiskt oberoende
• om en myndighets eller organisations kommunikationschef är ansvarig utgivare för myndighetens publikation finns alltid risken att hen lägger sig i det redaktionella arbetet, vilket kan påverka läsarnas förtroende för publikationen
• många läsare kan inte skilja på journalistik, information och reklam
• är populärvetenskap egentligen en form av content, eftersom man sällan rapporterar kritiskt om nya forskningsrön?

SMVJ planerar en uppföljning av medlemskvällen i höst. Vilka röster skulle du vilja höra då? Lämna gärna förslag till styrelsen@smvj.se

Vi har också lämnat in en motion till Frilans Riks årsmöte 2019 med önskemål om vägledning när det gäller att kombinera andra redaktionella uppdrag med journalistik.

Styrelsen för SMVJ

genom Inna Sevelius