Enbart för oss – Hagströmerbiblioteket

Anna Lantz har tagit fram särskilda böcker enbart för oss, vårt tema är Nobelpriset. Hon är kurator på Hagströmerbiblioteket nära Stallmästaregården i kanten av Hagaparken, som snart ska packa ihop sina stora samlingar för en flytt till Karolinska institutet.

Här finns läderklädda böcker från golv till tak. Alla fönster är täckta av speciell skyddsfilm som utestänger uv-ljus och värme. Varje studiebesök utformas utifrån gästernas intresse.

Redan i oktober när nobelpriserna tillkännages letar personalen på biblioteket fram böcker som speglar de olika pristagarnas upptäckt. När sedan nobelpristagarna, deras kollegor och släktingar kommer på studiebesök får de ett 45 minuters intensivt föredrag med den egna upptäcktens historik i de gamla skinnklädda böckerna.

De besökande nobelpristagarna brukar bli förvånade, stolta och mycket glada. Nu är det SMVJ som får äran att lyssna på en av de fem passionerat kunniga anställda i biblioteket!

Inför vårt besök har Anna Lantz plockat fram den första boken med bilder som var gjorda med hjälp av förstoringsglas, år 1630. Det är ett satiriskt verk från Rom där det mesta är fejk.

Vi får också se den andra mikroskopia-boken som skrevs av påvens trädgårdsmästare om de vackraste växterna, inte medicinalväxter, som fanns i påvens trädgård och med en kvinnlig illustratör, vilket inte var vanligt.

I de gamla böckerna, varav några är så sköra att de måste ligga på en kudde, ser vi flugans öga i stort format, en meterstor (!) loppa på ett utvikbart blad, ögon i närbild, en färgglad bild av en människa som sitter fastbunden i en undersökningsstol för att inte röra sig när hon opereras och mycket annat.

Under föredraget passerar olika vetenskapsnamn förbi. Vi bekantar oss med böcker av bland andra Robert Hooke (1635–1703) som år 1665 upptäckte och namngav cellen i korkvävnad och andra föremål under mikroskop i sitt kända verk Micrographia. Vi ser hans bilder av celler som han tyckte liknade bikakestrukturer eller små kammare (cellulae).

Även om mikroskopet uppfanns tidigare (omkring 1590–1610) och studier pågick under 1620- och 1630-talet, var det Robert Hookes Micrographia som blev den första stora publikationen som visade upp en ny mikroskopisk värld med hjälp av detaljerade kopparstick.

Här tar Anna Lantz fram en liten kartong och vecklar omsorgsfullt ut ett silkespapper med ett litet instrument som är mässingfärgat och som ryms i hennes ena hand. Det är ett sådant som den nederländske biologen Antonie van Leeuwenhoek (1632–1723) använde. Han revolutionerade mikroskopin på 1600-talet genom att konstruera egna, kraftfulla enkellinsiga mikroskop.

Dessa handhållna instrument kunde förstora upp till 300 gånger, vilket gjorde det möjligt för honom att som första person observera bakterier, protozoer, spermier och blodkroppar. van Leeuwenhoek var den första som (1674) beskrev och dokumenterade röda blodkroppar, med fascinerande bilder som vi får titta på i stort format.

Denne forskare visade inte för någon hur han skapade sina linser. Inte förrän drygt hundra år efter hans död lyckades eftervärlden 1826 göra likadana linser till mikroskop som då började användas i laboratorier runt om i världen. Först på 1900-talet lyckades man dokumentera att van Leeuwenhoek faktiskt hade använt sig av vetenskapliga metoder, vilket gjordes med hjälp av dennes originalpreparat, bland annat sperma från en student, som han också visar pedagogiskt i tecknad form.

Den skotske botanikern Robert Brown (1773–1858) är mest känd inom cellbiologin för att ha upptäckt och beskrivit cellkärnan (nucleus) i växtceller. Han var först med att säga att cellkärnan är en regel, inte ett undantag. Han omskolade sig från läkare till botaniker och publicerade därefter närbilder av växtceller som vi tittar på i hans bok.

Och vi får se fascinerande närbilder av människoceller i en annan bok. Den är skriven av Rudolf Virchow (1821-1902) som var en tysk läkare, patolog, biolog och politiker. Han kallas ibland ”patologins fader” för sina avgörande pionjärinsatser inom det här vetenskapliga fältet. Virchow var först med att dokumentera att varje cell kommer ur en annan cell och han påvisade blodcancer, leukemi.

Den första nobelpristagaren i fysiologi eller medicin var den tyske läkaren och bakteriologen Emil von Behring (1854–1917). Även en av hans böcker häpnar vi över när Anna Lantz försiktigt bläddrar i den.

Slutligen får vi titta på och i den vackraste boken under vårt studiebesök i Hagströmerbiblioteket. Den är skriven av Georg Bartisch (1535–1607) och har läderklädda pärmar och guldblad målade på varje sidas kant som bildar ett fint mönster när den nästan decimetertjocka boken är stängd.

Bartisch betraktas ofta som den moderna ögonkirurgins fader. Hans bok är den första renässansavhandlingen om ögonsjukdomar och ögonkirurgi. Boken beskriver ögats anatomi, olika ögonsjukdomar, diagnoser och detaljerade behandlingsmetoder som starrstick, gamla tiders starroperationer. Den är känd för sina detaljerade handkolorerade träsnitt som får oss att dra efter andan.

Tänk så mycket kunskap det finns i Hagströmerbiblioteket, både i dess boksamlingar och hos den kunniga personalen. Vi ger Anna Lantz en kraftfull applåd när hon avslutar sitt föredrag och samlar ihop alla böcker som vi har fått titta i.

Källor: Hagströmerbiblioteket och Wikipedia.

Text Catarina Berggrén

Foto Catarina Berggrén och Marie Granmar

Aktuellt för Hagströmerbiblioteket:

• Den 8 maj – vernissage i samarbete med Nobelprismuseet på temat ”Nerver, celler, gener” (Stortorget, Gamla stan)

• Onsdagarna 20 och 27 maj, 3 och 10 juni – öppet hus med fri entré i Hagströmerbiblioteket kl 16.30 till 19.00. Sista chansen att se boksamlingarna före flytten till Karolinska institutet.

Utöver flytten pågår även en digitalisering av stora delar av bibliotekets samlingar.