Stort intresse när Kjell Asplund föreläste om tankevirus
Vid ett välbesökt medlemsmöte i mitten av september berättade läkaren, forskaren och författaren Kjell Asplund om sin senaste bok Tankevirus: häxbränningar, Tiktoktics och andra psykiska epidemier.
Drygt 20 personer kom för att lyssna när Kjell Asplund berättade om sin bok Tankevirus, på SMVJ:s medlemsmöte den 16 september. Föreläsningen inleddes med att Asplund tog upp sina personliga upplevelser av epidemin med apatiska barn och reflekterade över ett fenomen som han i boken kallar ”smittsamma psykogena epidemier”, från medeltidens danspest och 1600-talets häxprocesser – där de som pekade ut ”häxorna” alltså själva var drabbade av den psykogena epidemin – till dagens nätburna psykogena epidemier.
Kjell Asplund beskrev de psykologiska, sociala och biologiska mekanismer som kan ligga bakom, i vilka miljöer epidemierna uppstår, hur de sprids, hur de kan bemästras och varför diagnosen är svår att acceptera. Han förklarade vidare att fem kriterier kännetecknar psykogena tillstånd: kroppsliga symtom, epidemiliknande spridning, de insjuknade anser att symtomen orsakas av externt hot, symtomen kan inte knytas till en extern fysisk orsak (infektion, strålning, gift etc.), samt att ingen dör.
Ett exempel på en äldre svensk psykogen epidemi var den så kallade predikosjukan i Tornedalen 1774–1779. Den började med att 14-åriga Stina Larsdotter fick krampattacker, föll i ett dvalaliknande tillstånd och vid uppvaknandet höll en extatisk predikan. Totalt drabbades 70 personer inom loppet av sex år, med Övertorneå som epicentrum.
Undersökningarna var omfattande och utfördes av domkapitlet, provinsialläkaren, häradsrätten, Collegium medicum och överståthållaren, som menade att de mest utsatta var ”analfabeter, meänkiele-talande, mest fattiga stackare och gement folk och slödder”. Orsaken ansågs vara en alltför sträng religiositet.
Epidemin upphörde efter att prästen i Övertorneå avskedats och förvisats, de sjuka isolerats samt ett förbud införts mot att hysa eller lyssna på de drabbade. En annan epidemi av predikosjuka ägde rum i Småland mellan 1839 och 1843, med Hjelmseryd som centrum.
Kjell Asplund visade även ett modernt exempel på en psykogen epidemi: en video med spasmliknande helkroppstics som sprids via Tiktok. Han betonade att alla dessa epidemier helt upphört när de drabbade isolerats och därmed inte längre kunnat smittas eller överföra sina ”tankevirus” via något medium.
Är du intresserad av att bli medlem i Sveriges medicin- och vetenskapsjournalister, SMVJ? Läs mer om hur du ansöker om medlemskap här.
